Ja , det är väl inge mer synd om oss här i Sundsvall än på andra delar av landet   men nu börjar det kännas som att det räcker med snö !!!!!

Herregud , igår var jag ute och skottade 3 ggr !!!!!!! Ryggen värkte som om den höll på att gå av .... det är när det fullkomligt vräker ner snö som det gör nu som man verkligen önskar att man bodde i lägenhet och bara kunde sätta sig ner i soffa och eventuellt titta ut genom fönstret för konstatera , gud så skönt att man inte behöver skotta .

Men så tänker man på den varmare delen av året och inser hur nice det är att kunna ha altandörren öppen och hundarna kan gå ut och in som dom vill ... så ok då , jag skottar väl vidare då .

 Men några bilder på snökaoset det orkar jag bara inte ta , för det räcker så gott med att leva med eländet , hörde på nyheterna tidigare idag att det hade varit en seriekrock med 9 bilar inblandade , hoppas verkligen inte att det var några allvarligt skadade .

Såg precis i den lokala tidningen att det nu är stopp på annat håll också här i området .

Tidigare idag då jag mot mitt bättre vetandet satte mig i bilen för att åka in till tandläkaren så var det nästan spökligt tomt ute på vägarna , och det är ju bra ... att folk har vett att stanna hemma .

Här har ni en som älskar det här vädret .

 Berättade ju om vårat badrum för ett tag sedan om eventuell vattenskada !!

Och självklart så var det ju så , enligt försäkringsmannen som var här så var det en vanligt fenomen då man har klinker på golv där det är träbjälkar så han rådde oss att ta oss en funderare på om vi verkligen skulle sätta in nytt klinker ...

Vi hörde med golvläggarna som var här tidigare i veckan och bankade och bompade och slet som djur för att få bort både väggar och golv och dom tyckte också att vi hellre skulle ta en matta istället för klinker på golvet , däremot så går det visst utmärkt att sätta kakel på väggarna och så får det bli .

Nu är golv och väggar valda och beställda och jag hoppas att dom sätter igång någon gång under nästa vecka , för som det är nu så har vi dusch och toa på nedre våningen och det är riktigt retsamt att vakna mitt i natten och måsta släpa sig dit ner ( jaja ... jag är en latmask ) .... snacka om i-lands bekymmer .

Nä , gott folk nu ska jag ta och avrunda den här kvällen med en sista tur med snöskyffeln    måtte det sluta tills imorgon .

Trevlig helg på er alla !

Jag tänkte ta och släppa en liten bomb så här på söndagskvällen    och berätta vad jag och Johan och jag har varit ute på för äventyr idag , en tur på ca 50 mil tur och retur uppåt i landet vart det iallafall och varenda mil var det värt ... börjar ni förstå vad vi varit ute på ???

Hur som helst så ringde klockan 7 och i normala fall är väl inte jag den som slänger benen över sängkanten och kliver upp utan att ha snozzat minst tre gånger ... men inte idag inte pigg som en mört var jag.

På med kaffe och fylla termosen och så några mackor som färdkostoch så  in med Tuffa i bilen som skulle vara hos Aston med familj över dagen .

Så vid 9 var vi på väg till Umeå för att möta Kliff för första gången    .

Så låt mig nu för fösta gången presentera Doremis Kliff Ford 5 veckor gammal.

Hur söt får man vara med sitt rosa tryne .

 Japp , vi ska bli med smått igen ... och jag längtar så tills vi ska åka och hämta hem honom , antingen blir det den 12 Februari eller den 13 Februari som vi hämtar det lilla underverket .

Sötnosen .

Systeryster .

Nu så här på kvällskvisten så känner jag mig ganska mör så det blir mest bilder på herrn , men den här bloggen hinner nog fyllas med våra öventyr tids nog skulle jag tro . Så tills att han kommer hem så får ni njuta av bilderna .

Nu ska jag samla intrycken från idag och titta lite till på bilderna som vi tagit .

Igår ringde dom från dagis och undrade om jag inte kunde jobba nu i veckan och eftersom Johan inte befinner sig i Norrland i dagarna två , så körde det ihop sig lite idag då jag hade långpass på dagis idag ...

Men som en räddande ängel kom AC och sa att det gick så bra att Tuffa var hos dom idag så det löste ju sig bra ändå . Och där hade det stundtals gått vilt till   då dom var ute på baksidan och flög över tomten i vild galopp , jag pratade med AC på förmiddan då hon försökte få sötnosarna att gå in ....

Men hallå !!!!!  säger Tuffa då !!! .... Jag är väl inte född igår heller .

För då hon hade kommit lagom nära altandörren så hade hon tvärnitat och rusat därifrån , och självklart är ju inte Aston sämre och hakar genast på Fröken Fröjd och han är i normala fall väldigt duktig på inkallning .... hm ... är det min tös som lär ut dumheter tro     ????

Ja det är nog så ... om jag ska vara ärlig ... hon lever stundtals i sin egen lilla värld och då spelar det ingen roll om man står och gapar halsen ur sig .

Varför får inte vi gå ut och leka med alla andra barn ???

Hurru ... släpp ut oss .

Men till slut så öppnade sig visst dörren igen och ja , bilderna talar väl sitt tydliga språk .

Ibland undrar jag vem som är galnast av dom här två .

Men även dom busigaste vovvarna behöver hämta igen andan ibland.  

      Och så var det den här saken med att lära ut dumheter ... Tuffa hade visst visat Aston hur man kan käka upp buskarna som finns på tomten , det hade han visst aldrig gjort förrut ... typiskt mitt lilla busfrö att lära ut såna saker .

 Men som jag förstod det så var Tuffan välkommen tillbaka på kollo om det skulle köra ihop sig någon annan gång , så hon var visst inte bara busig   och odygdig .

Om jag tittar på Tuffa så är hon väldigt nöjd och belåten över dagen , vi gick en sväng då vi kom hem , sen lite mat på det och efter det så har vi inte sett skymten av henne ... hon tittar riktigt djupt in i huvudet just nu , frågan är om jag får liv i henne något mer idag ... Jobbigt är det att ligga på topp .

Att blogga har liksom kännts så meningslöst sista tiden då tankarna har funnits på annat hål , oron för hur det skulle gå för lilla Otto .

Tyvärr så fick matte anneli och husse Henrich ta det fruktansvärda beslutet att låta sin lilla kille somna in endast 6 månader gammal !!!!!

Himlen fick en till stjärna i torsdag och nu lyser den speciellt för Otto som inte behöver ha ont mer .

Finns det verkligen något som heter rättvisa ??

Massor av styrkande kramar till matte Anneli och husse Henrich i sin sorg.  

Äntligen så har vi fått mildare väder , idag är det endast -8 och det är riktigt behagligt ...  solen lyser från en klarblå himmel , så jag tror att kameran ska få följa med på nästa promenad Tuffa och jag ger oss ut på ... annat var det under  förra veckan , nu vet jag att vi inte är ensamna om att ha haft det kallt !!! men det är baske mig inte speciellt roligt att gå ut flera gånger om dagen då termometern visar mellan -26 och - 30 grader kallt .. burr .... men som vanligt så bryr sig Tuffa inte ett endaste dugg , så det är ju en faslig tur att det inte är hon som bestämmer hur länge vi är ute   .

Men så vart det mildare i helgen så igår tog vi igen det ... vi gav oss ut i skogen och plumsade runt ... fast om jag ska vara riktigt ärlig igen då   så var det faktiskt någon annan tapper själ som hade trampat upp en bra stig som vi kunde hålla oss på .

 Tyvärr så hade jag inte kameran med mig då vi var ute och gick ... det är nog jobbigt att plumsa runt med täckbyxor , kängor och alla andra vinteratrialjer som man har på sig ...

Så en tung kamera har jag inte lust att släpa på också , så bilderna togs då vi kom hem istället .

För övrigt så flyter dagarna mestadels ihop här hemma , jag tycker det är skönt att alla helger är över och att det återgår till det normala igen ... granen är avplockad och stakarna undanställda för den här gången .

Skinkan har det blivit pytt av ... även det är normalt här hemma , jag har en förmåga att tro att jag är mer sugen på skinka då den första är uppäten så det blir alltid en till .... undra varför jag inte lär mig ??? för det mesta så äts en eller två mackor av den så får resten bli pytt .

Märker att jag börjar svamla en massa strunt nu , så jag tror att jag tar och ger mig där va det gäller bloggandet .

Förhoppningsvis så kommer lusten tillbaka då det gäller att blogga , men det är liasom inte mycket som händer just nu .

Då man tittar runt på bloggarna så här efter nyår så har dom flesta skrivit om året som gått , jag hade väl inte riktigt tänkt göra det  ... men så mycket kan jag ju säga att det hände en hel del roligt   .

Team Aston Martin som vi kallar oss *asg* har ju kuskat land och rike runt på olika utställningar i jakten på rosetterna , vansinnigt roligt har vi på våra resor det tror jag ni har förstått ni som läser bloggarna.

Det har kappkörts med ilsken gubbe i blå liten bil    vi har blivit lotsade in på kostigar med Annelie´s GPS ... för att inte tala om då AC helt sonika parkerade i en rondell *asg * .

Att våra resor brukar dra ut på tiden då det gäller att ta sig från punkt A till punkt B det är en detalj som man får räkna med ibland .

Bilderna är från 2009.

Men allt har ju inte varit frid och fröjd under föregende år , vi började ju året med en tuff och jobbig rehabliitering med Tuffa .

Det skulle böjas och masseras och kylas på benen , Johan bar henne upp och ner för trappen då hon skulle rastas och är man en stadig dam på 45 kilo så är det inte det lättaste ... Han tyckte det var väldans skönt då hon fick börja gå själv även om vi fick hjälpa till att avlasta henne då hon skulle gå i trappen .

Att hon vart en fena på att simma är väl kanske inte så konstigt med tanke på att mycket av rehabiliteringen gick ut på att simma .

Månaderna gick och till slut efter 6 månader så kunde Tuffa friskförklarades och då var lyckan total .... våran lilla pingla kunde få börja leva ett helt vanligt liv igen .

Men säg den lycka som varar för evigt ... Den 20 Juli är en dag jag aldrig kommer att glömma .

Efter 3 ½ år så orkade inte våran älskade Fight något mer .

 då vi började våran kamp med honom då han var 12 veckor gammal så trodde jag aldrig i min vildaste fantasi att en hund skulle behöva utstå så mycket som han gjorde ... det ena avlöste det andra och til slut fick vi ge upp .

Du fattas oss så otroligt mycket Bubbas !!!

Det var inte bara Johan , jag och Linus som saknade våran stora duktiga kille . Tuffa insåg efter ca 5 dagar att han var borta , borta på riktigt , helt plötsligt var hennes stora idol borta och skulle aldrig komma tillbaka .

Hon började då att tyna bort för oss , eftr 5 veckor var det nästan inget kvar av våran Tuffa ...   då kom Olga till oss som en räddande ängel och för det kommer jag alltid vara Olga tacksam och så klart Anneli och Henke som lånade ut Olga till oss under 5 veckor tror jag det vart .

Tuffa och Olga i blåbärsriset .

 Olga var rena rama lyckopillret för Tuffa som sakta men säkert kom tillbaka till livet igen , dom här två damerna gillar verkligen varandra .

Så var det höst och äntligen kom sennenträffarna igång igen i den här delen av landet också , vi var ett tappert gäng som samlades en gång i månaden under hösten ... vädret var varierande kan man ju säga ... sista gången var det riktigt surt och blött nu ser vi fram emot att få igång träffarna igen till våren .

Glatt Sennengäng.

Och hösten försvann i ett nafs och även om jag verkligen tvivlade på att vi skulle få en vit jul så hann det komma en hel massa snö innan julafton , till allas glädje ... efter en hel höst med regn och regn och åter regn så vart det genast mycket ljusare då snön kom ... och Tuffa som missade det mesta av all härlig snö ifjol hon tar igen det med råge nu istället , likt en plog far hon fram i snön .

Det är en fröjd att vara ute med henne då hon är så pigg och glad .

     Jaha det vart visst en tillbaka blick trots allt  , jag som inte alls hade planerat det .

Nu ska vi ta oss ann 2010 och jag hoppas att det kommer att bli ett spännande år , med många glada skratt i goda vänners lag .

Att nära och kära få vara frisk och ha hälsan .

Och kanske kanske .... kommer det en liten krabat till oss inom snar framtid ... den som lever får se .