Tuffa

Alla inlägg under maj 2013

Av Camilla Anderholm - 14 maj 2013 20:24

Så där ja, nu har väl både jag och Flipp e´dipp, hämtat oss från helgens bravader. Det tar verkligen på krafterna att vara ute på tur, dragläger i Gävle stod på agendan.

Duktiga mattar & hussar har vi sett dagarna i ända, vi är långt ifrån där ännu ... men vi samlar hela tiden på oss nyttig information så en vacker dag kanske det smäller    vore jag något mer av en tävlingsmänniska så hade vi helt säkert kommit längre, för Kliff gör då precis allt vad jag ber honom om ... han är ju en sån kille   gör precis allt vi önskar, även om han kanske inte är precis lika road av att hålla på med allt möjligt som jag gör.

Det absolut bästa han vet är nog att bara strosa runt ute i naturen med hussen i Kliff-tempo.


 


Medans Kliff & jag varit iväg så har mormor & morfar fått rå om Calle då hussen jobbat kväll, han hade hållit dem fullt sysselsatta precis så som barnbarn ska göra    för så låter det ... mormor och morfar kallar de sig och berättar så stolt för grannarna på gatan att de minsann fått ett nytt litet barnbarn. Ett hårigt sådant med fyra stoooora tassar.

Calle.

 


Jag tror att Kliff upskattade liiiite att få vara utan lillebror någon dag, för där Kliff är där är även Calle, jag skulle faktiskt önska att Kliff kunde säga ifrån någon gång, för nog kan man se att han inte alltid uppskattar att ha en liten krokodil hängandes precis överallt på kroppen.



     

Han har verkligen en ängels tålamod ... jag antar att det ger sig och att han kanske börjar säga ifrån bara Calle blir lite äldre. Men även om det var skönt att vara utan lillebror så var lyckan stor då vi kom hem igen, och det var ömsesidigt.

Tryggt att ligga jämte Kliff.

   


Av någon outgrundlig anledning så ska alla våra hundar ligga ute i hallen, så även Calle ... jag antar att det är för att klinkergolvet är svalt och skönt mot magen även om jag önskade att de kunde ligga inne i v-rummet med mig.

Iofs så älskade ju Fröken Fröjd att gona ner sig ordentligt i soffan, jag hoppas Calle blir av den åsikten så småningom, även om hussen nu är av en annan åsikt då det gäller soffhundar.

 


Vi börjar allt mer hitta våra rutiner, det tar ett tag tycker jag innan man kommer på hur man ska göra för att allt ska flyta på och bli smidigt.

Jag har ju knorrat en del om Calle´s dygnsrytm ... den har inte stämt med min !!! Vi gör som så, Johan och jag att jag kliver upp med Calle tills jag åker och jobbar då lämpas busig kille över till en yrvaken husse som tar vid, men

kommer man som jag i säng mellan tolv och halv ett på natten så säger det sig självt att man är i princip död då Calle vaknat halv fem ... lägg då till att jag jobbar hundra procent på en förskola där det är aktivitet precis hela tiden då är det inte så konstigt att man nästan gått på knäskålarna i några veckor.

Därför så tog vi och ändrade på det förra veckan. Nu för tiden så startar våran dag tidigast kl 6 och jag har blivit duktigare på att komma i säng i hyfsad tid iallafall   Calle har börjat att förstå att det inte lönar sig att ens försöka, så han sussar nu på tills dess och det har faktiskt hänt att han sovit till sju också, rena rama sovmorgonen  .


Killen som redan hunnit bli 11 veckor. 


 


Det säger bara sviss och snart står vi där och funderar vart våran valp tog vägen. Han har redan dragit iväg ganska ordentligt både på längden och på tvären    det börjar anas lite längre ben och han är betydligt tyngre nu än då han kom hem. Men konstigt vore väl annars då han äter som om det vore den sista måltiden varje gång ... Maken till hungrig kille har jag aldrig varit med om, jag har aldrig haft en valp som äter utan krångel ... det är ganska så skönt måste jag säga, det är inte roligt då en valp tjuras med att inte äta maten, man vet ju att de så väl behöver få i sig så de växer som de ska. Så det är en fröjd att servera krubbet till en hungrig kille.


 


Idag har han även insett att trappen verkar vara en lattjo sak ... vi har inte behövt stänga för med kompostgaller förrän nu faktiskt. Han har endast suttit på första trappsteget och sedan klivt ner, men ikväll hade han minsann andra planer.

 


Så nu är det valpsäkrat där för en tid, jag tycker det är såååå tråkigt att tjata så det undviker jag helst helt och hållet.

Ojoj .. nu har visst liten vaknat, så vi tar och avrundar där för nu



ANNONS
Av Camilla Anderholm - 12 maj 2013 21:09

Är på tok för trött för detta, så idag blir det endast bild.


 


Matchvikten är 13.8 kilo

ANNONS
Av Camilla Anderholm - 5 maj 2013 19:33

Ja, idag är han alltså 10 veckor vårat lilla charmtroll och han har nu varit hos oss i 2 veckor, men det känns som han varit här betydligt längre än så. Han har verkligen hittat sin plats i våran familj och tar för sig så som en nyfiken och levnadsglad 10-veckors valp ska göra   Att vi är aningens trötta det hör liksom till, snart nog är han en stor kille så vi passar på att njuta av honom fullt ut medans han fortfarande är en lillkille med allt vad det innebär.


Calle 10 veckor.

 


Jag måste säga att jag tycker våra uppfödare gör ett väldigt bra jobb som vecka efter vecka lägger ut bilder på de små grynen som vi valpköpare så hett eftertraktar ... Vilket hästjobb de gör, jag har fullt sjå med att få till hyfsade bilder på en enda valp    man ser ju liksom bilden i huvudet på hur man vill att det ska se ut, vad man ( " läs jag" ) totalt glömt av är att det är en bångstyrig valp man har att göra med ... Ett litet busfrö som är av en helt annan åsikt än matten, vadå .. stå fint !!!  helst länge och inte röra en fena under tiden !!!!! Jo, jag tackar jag ... man får vara nöjd om man överhuvudtaget får till en bild som man törs publicera.

Nu har ju jag förmånen att ha en mästerfotograf som dessutom innehar ett större tålamod än matten som helst vill skita i allt.

Jag kan bara tänka mig hur det skulle vara om Johan och jag skulle försöka, oh my good    vi skulle bli fullt ut ovänner är jag helt säker på. Så att Fru U ( AnnCatrin Uppfeldt ) kommer som en oljad blixt är helt ovärderligt. Dessutom har hon lärt sig att ratta på knapparna på kameran och kör inte på auto-läget som jag gör, vilket gör en otroligt stor skillnad på ljuset i bilderna. Någon gång i framtiden ska jag försöka mig på det också, då jag känner att jag har ett uns av tålamod lagrat.

 

I våra ögon är han vacker som en dag Calle, och gosigare kille får man leta efter ... Den här killen har tagit oss med storm ska ni veta.


 

Hussen som nu är "pappaledig" om dagarna medans jag jobbar öser beröm över vårat lilla underverk då jag kommer hem på eftermiddagarna. -Han har varit sååååå duktig idag säger han, och så får man höra vad de har gjort.

Det blir en hel del polymasande i skogen om dagarna har jag förstått, det är bra det. Starka ben vill vi ha, som ska hålla ihop en stor kropp allt eftersom han växer.

Jag ska erkänna att Tuffa´s diagnos och det hon gick igenom under sin uppväxt har gjort att jag har blivit nojig då det gäller valpar som busar med andra valpar, spring,  hopp och studs hejvilt och okontrollerat, det är inget som jag är någon stor förespråkare av ... däremot tycker jag absolut att de ska röra på sig under uppväxten .. fritt och efter deras egen takt.

Jag har under Kliff´s uppväxt verkligen haft kontroll på hur han rört på sig. Jag är av naturen igen kontroll-människa alls ... Jag har inge problem med att anpassa mig och känner inte att jag måste ha kontroll över saker och ting ... Förrutom då det gäller hundarna, där vill jag verkligen ha kontroll över precis allt.

Då Johan har varit ute på långis med Kliff så vill jag gärna veta vart dom har gått, hur långt de har gått, hur han rört sig ... vilket underlag de gått på,  ja ni kanske fattar !!!  Behöver jag tala om att jag ibland kan få ett lite snorkigt svar tillbaka då jag drar igång med alla funderingar    med all rätt förstås ... Johan har varit jätteduktig med alla våra hundar, han är ute väldigt mycket i naturen och tycker det är trevligt att ha vovvarna med som sällskap, så alla mina frågor är verkligen obefogade ... jag vet det, MEN ... vill man ha kontroll så är det svårt.

Nu har jag verkligen fått släppa på min kontroll helt och fullt med Calle, i och med att det är Johan som är hemma med honom på dagarna, det har varit liiiiite svårt att acceptera, men det är väldigt nyttigt för en kontrollerande matte   


Här var det ett par som passerade på gatan, men visst är han duktig som sitter kvar.


 

Vi har även i veckan börjat att träna på att vara ute ensam, alltså ingen trygg storebror Kliff som man kan följa i hasorna hela tiden, för det gör han verkligen ... o jag förstår Calle så väl, Kliff är verkligen lugnet själv ... han gör inget förhastat utan lunkar på i samma lugna tempo så att Calle hänger med, hamnar han för långt fram så stannar han till och inväntar lillebror, han är verkligen så snäll och trygg Kliff så ibland förundras jag över hans klokhet. Jag kan ge er ett exempel på hans klokhet ... Calle låg inne i vardagsrummet och tuggade på vårat vardagsrumsbord ... ja på ena benet alltså ... Det är big nono, det vet Kliff ... Nu har han aldrig gjort något sånt, men han vet att det verkligen är fel ... Efter att jag har sagt åt Calle ett par gånger utan önskvärt resultat så går Kliff bort i leksakslådan och hämtar ett tuggben som han lägger framförnosen på Calle, som i sin tur slutar tugga på bordsbenet och tar tuggbenet i stället. Det var väl verkligen klokt gjort av Kliff   tycker jag . Han är verkligen en perfekt förebild för Calle, som jag tror kommer behöva en lugn trygg kille att se upp till  .


 



Idag har vi inte hunnit med ännu att kolla matchvikten, det ska göras så fort "liten" vaknar. Enligt grannarna här på gatan så har han växt ordentligt. Vi ser ju inte det som är upp i honom hela tiden, att han är lite högre kan jag se och definitivt tyngre då jag ibland bär honom ... men där går väl gränsen för vad jag märker .. men tydligen så har han växt till sig en hel del, och vad kan man annat förvänta sig då man äter som han gör, för jösses vilken aptit på mat han har. Han låter och gnyr och far fram och tillbaka i köket innan han äntligen får ett varsegod till sin mat, den slukar han i ett nafs och försöker sen förtvivlat att ta sig fram till Kliff´s skål, så där gäller det att vara med ... annars så skulle han med glädje sätta i sig även hans mat kan jag lova och så kan vi ju inte ha det.


Tror att världens förmodligen gosigaste rumpa ska få avsluta skivandet för den här gången.

Må så gott alla därute.

 









Bara för min egen skull så är nu vikten kollad ... Dagen till ära så ligger den på 11, 7 kilo.

Presentation


Doremis Kliff Ford & Bernerdalens Lord Calvert.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Arkiv

Senaste inläggen

Länkar

Sök i bloggen

Gästbok

Följ bloggen

Följ Tuffa med Blogkeen
Följ Tuffa med Bloglovin'

RSS

Besöksstatistik

Betillys Charmiga Tuffa

                                               

Doremis Kliff Ford

                                                                         


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se