Så där ja, nu har väl både jag och Flipp e´dipp, hämtat oss från helgens bravader. Det tar verkligen på krafterna att vara ute på tur, dragläger i Gävle stod på agendan.

Duktiga mattar & hussar har vi sett dagarna i ända, vi är långt ifrån där ännu ... men vi samlar hela tiden på oss nyttig information så en vacker dag kanske det smäller    vore jag något mer av en tävlingsmänniska så hade vi helt säkert kommit längre, för Kliff gör då precis allt vad jag ber honom om ... han är ju en sån kille   gör precis allt vi önskar, även om han kanske inte är precis lika road av att hålla på med allt möjligt som jag gör.

Det absolut bästa han vet är nog att bara strosa runt ute i naturen med hussen i Kliff-tempo.

Medans Kliff & jag varit iväg så har mormor & morfar fått rå om Calle då hussen jobbat kväll, han hade hållit dem fullt sysselsatta precis så som barnbarn ska göra    för så låter det ... mormor och morfar kallar de sig och berättar så stolt för grannarna på gatan att de minsann fått ett nytt litet barnbarn. Ett hårigt sådant med fyra stoooora tassar.

Calle.

Jag tror att Kliff upskattade liiiite att få vara utan lillebror någon dag, för där Kliff är där är även Calle, jag skulle faktiskt önska att Kliff kunde säga ifrån någon gång, för nog kan man se att han inte alltid uppskattar att ha en liten krokodil hängandes precis överallt på kroppen.

Han har verkligen en ängels tålamod ... jag antar att det ger sig och att han kanske börjar säga ifrån bara Calle blir lite äldre. Men även om det var skönt att vara utan lillebror så var lyckan stor då vi kom hem igen, och det var ömsesidigt.

Tryggt att ligga jämte Kliff.

Av någon outgrundlig anledning så ska alla våra hundar ligga ute i hallen, så även Calle ... jag antar att det är för att klinkergolvet är svalt och skönt mot magen även om jag önskade att de kunde ligga inne i v-rummet med mig.

Iofs så älskade ju Fröken Fröjd att gona ner sig ordentligt i soffan, jag hoppas Calle blir av den åsikten så småningom, även om hussen nu är av en annan åsikt då det gäller soffhundar.

Vi börjar allt mer hitta våra rutiner, det tar ett tag tycker jag innan man kommer på hur man ska göra för att allt ska flyta på och bli smidigt.

Jag har ju knorrat en del om Calle´s dygnsrytm ... den har inte stämt med min !!! Vi gör som så, Johan och jag att jag kliver upp med Calle tills jag åker och jobbar då lämpas busig kille över till en yrvaken husse som tar vid, men

kommer man som jag i säng mellan tolv och halv ett på natten så säger det sig självt att man är i princip död då Calle vaknat halv fem ... lägg då till att jag jobbar hundra procent på en förskola där det är aktivitet precis hela tiden då är det inte så konstigt att man nästan gått på knäskålarna i några veckor.

Därför så tog vi och ändrade på det förra veckan. Nu för tiden så startar våran dag tidigast kl 6 och jag har blivit duktigare på att komma i säng i hyfsad tid iallafall   Calle har börjat att förstå att det inte lönar sig att ens försöka, så han sussar nu på tills dess och det har faktiskt hänt att han sovit till sju också, rena rama sovmorgonen  .

Killen som redan hunnit bli 11 veckor. 

Det säger bara sviss och snart står vi där och funderar vart våran valp tog vägen. Han har redan dragit iväg ganska ordentligt både på längden och på tvären    det börjar anas lite längre ben och han är betydligt tyngre nu än då han kom hem. Men konstigt vore väl annars då han äter som om det vore den sista måltiden varje gång ... Maken till hungrig kille har jag aldrig varit med om, jag har aldrig haft en valp som äter utan krångel ... det är ganska så skönt måste jag säga, det är inte roligt då en valp tjuras med att inte äta maten, man vet ju att de så väl behöver få i sig så de växer som de ska. Så det är en fröjd att servera krubbet till en hungrig kille.

Idag har han även insett att trappen verkar vara en lattjo sak ... vi har inte behövt stänga för med kompostgaller förrän nu faktiskt. Han har endast suttit på första trappsteget och sedan klivt ner, men ikväll hade han minsann andra planer.

Så nu är det valpsäkrat där för en tid, jag tycker det är såååå tråkigt att tjata så det undviker jag helst helt och hållet.

Ojoj .. nu har visst liten vaknat, så vi tar och avrundar där för nu